Monday, January 30, 2012

Mysteriet med de huvudlösa romarna

2004 gjordes ett sensationellt fynd i York, i samband med en utgrävning av en romersk begravningsplats gjordes ett makabert fynd. Flera av kropparna hade nämligen halshuggits, vilket i sig inte är helt ovanligt, då det enligt romerska traditioner ansågs underlätta möjligheterna för den döde att träda in i dödsriket. Vad som däremot varit ovanligt var antalet och det faktum att de döda endast var män, som dessutom troligen gått en våldsam död till mötes, flera av skallbenen uppvisade tecken på att ha skadats av hammarslag. Ytterligare undersökningar visade att flera av kropparna utsatts för kraftigt yttre våld, samt att minst en av de döda hade vid något tillfälle fått sina ben fastkedjade, halshuggningen hade inte heller varit helt okomplicerad och tämligen taffligt utfört. Krukskärvor som hittats i anknytning till gravarna daterade dessa till det första eller andra århundradet, inte heller gav DNA-testerna några egentliga ledtrådar, annat än att de döda kom från vitt spridda delar av det romerska imperiet. Detta förbryllade visserligen inte forskarna då York (eller Eboracum som staden hette under det romerska styret) var en viktig stad i det romerska Britannien. Staden var en knutpunkt för transporter av såväl förnödenheter som soldater till Hadrians mur längs gränsen mot nuvarande Skottland, och tusentals soldater passerade eller tjänstgjorde i staden.
Fyndet förbryllade forskarna, och under årens lopp har flera olika förklaringar till vilka de döda var lagts fram. För även om kropparna uppvisade tecken på att vara antingen slavar eller soldater, eller kanske till och med offer för någon religiös rit eller pogrom riktad mot kristna, så motsades detta av såväl placeringen av gravarna som de fynd som hittats med de döda. Enligt romersk tradition begravdes de döda vid vägarna, och dessa gravar var placerade så att de skulle synas från vägen. Inte heller tydde fynden i gravarna på att de döda på något sätt tillhört någon marginaliserad grupp, snarare tydde de arkeologiska bevisen på precis det motsatta, runt flera av kropparna fann arkeologerna resterna efter de rituella festande som ofta genomfördes i samband med romerska begravningar.

Om de nu var slavar eller offer för någon pogrom, vad kunde då förklara det makabra fyndet. En tidig teori gjorde gällande att offren varit romerska soldater, något som delvis kunde förklara skadorna och det faktum att många härrörde från rikets alla delar. Kanske hade soldaterna tjänstgjort i den stora här som den romerske kejsaren Septimius Severus haft med sig när han besökte Britannien i början av 200-talet. Efter att ha neutraliserat hotet från det Parthiska riket, riktade kejsaren sina blickar mot de brittiska öarna och nuvarande Skottland som fortfarande motsatte sig romersk överhöghet. I en serie kampanjer försökte Severus betvinga pikterna, de stammar av okänd härkomst som befolkade nuvarande Skottland (namnet härrör från det latinska ordet picti, de bemålade och anspelar troligen på de kroppsmålningar pikterna täckte sina kroppar med). När Severus avled i York den 4 februari 211 lät dock hans son Caracalla avblåsa ytterligare operationer i regionen, och de romerska trupperna började successivt dra sig tillbaka till mer lättförsvarade områden. Kunde kvarlevorna vara resterna av en patrull som angripits av pikterna, eller var det kanske soldater som begått någon form av brott och därför straffats?
En annan förklaring som snabbt vann en hel del förespråkare riktade dock in sig på tiden efter Severus död, då hans båda söner Caracalla och Geta fick dela på makten. Denna lösning visade sig dock inte bli speciellt långlivad, de båda bröderna tvistade om det mesta och redan i december 211 lät Caracalla mörda sin egen bror i deras moders hem. Efter mordet på Geta lät Caracalla rensa ut den romerska administrationen på alla som på något sätt kunde tänkas tillhört Getas krets, över 20000 personer påstås ha dödats under Caracallas fem år vid makten. Kunde de döda i York tillhört de olyckliga som anklagats för att haft kopplingar till Geta, och därför avrättats på order av Caracalla?

Länge såg det således ut som om mysteriet med de halshuggna romarna inte skulle gå att lösa, men sommaren 2010 kom så ett genombrott. Nya fynd och undersökningar ledde fram till ett häpnadsväckande svar på gåtan, det var varken kvarlevor av romerska soldater eller offer för Caracallas utrensningar. Istället tror nu forskarna att vad man hittat är helt unikt för Storbritannien och något som målar upp bilden av Eboracum som mer än en provinsiell och avlägsen stad i det romerska imperiet.
Efter omfattande osteologiska undersökningar har man nämligen dragit slutsatsen att personerna i begravningsplatsen är gladiatorer. De skador flera av kropparna uppvisar är likvärdiga med de man funnit på andra gladiatorer, en teori som stärks av att flera av personerna varit vältränade och haft ett kraftigare muskelfäste på högerarmen än vänsterarmen. En annan detalj som avslöjar hemligheten är fyndet av ett skelett som uppvisar tecken på att personen blivit biten av ett stort rovdjur, troligen ett lejon eller tiger. Eftersom detta djur inte återfinns i vilt tillstånd i Storbritannien, anser forskarna att den enda logiska förklaringen är att personen varit en gladiator. Dr. Michael Wysocki som genomfört de senaste undersökningar säger att fyndet är unikt då ”inget bitmärke har någonsin identifierats på ett skett från romersk tid, och att det känns ytterst osannolikt att denna person blev angripen av ett lejon eller en tiger på väg hem från puben i York för 2000 år sedan”.
Inte heller motsäger denna tes frågan om varför många av personerna begravts med omsorg och är omgivna av såväl gravgåvor som tecken på rituellt festande, enligt forskarna hade gladiatorerna ett högt anseende. I många fall kunde dessa få en status likvärdig med våra dagars fotbollsspelare, och stärker bilden av York som ett viktigt centrum under romersk tid.

Källor
Scars from lion bite suggest headless Romans found in York were gladiators
The Mystery of York’s Headless Romans
The Mystery of the Headless Romans
Huvudlösa romare var troligen gladiatorer

No comments: