I en rätt roande artikel beskriver den kanadensiska tidningen The Star hur situationen är i KHL, där allt kanske inte alltid fungerar lika smärtfritt som i Elitserien eller i NHL. Berättelsen tar avstamp i Avangard Omsk blott 18 årige hockeyspelaren Alexei Cherapanovs olyckliga död den 13 Oktober 2008, och de lätt surrealistiska omständigheterna vad som sedan sker. Först 45 minuter efter att Cherapanov fått en hjärtattack och fallit samman i avbytarbåset, anländer ambulansen och påbörjar de - helt uppenbart - meningslösa upplivsningsförsöken. Mitt under dessa helt hopplösa försöken anländer lagets ägare, Nikolai (vars efternamn tydligen är okänt för även lagets ledning) till rummet dit Cherapanovs lik förts. Ägaren som tydligen har den lite obehagliga ovanan att gå ner i lagets omklädningsrum efter en förlust beväpnad med en pistol, börjar skälla ut läkarna och kräver att de ska återuppliva talangen. Men inte ens en pistolbeväpnad Nikolai kunde ändra utgången, och i omklädningsrummet dödförklaras en av Rysslands största talanger. Händelsen väckte stor uppmärksamhet, och är bara en av många kontroverser som omgärdar KHL.
KHL - Kontinental Hockey Leauge - bildades 2008 och har vid sidan av från Ryssland även lag ifrån bland annat Slovakien, Lettland och Vitryssland. Ligan skapades av dåvarande president Vladimir Putin som ett försök att utmana NHL och för att försöka behålla ryska spelare i Ryssland. Ur denna synvinkel har onekligen KHL varit framgångsrik, antalet europeiska spelare i NHL är rekordlågt och många lockas till Ryssland med lukartiva kontrakt och obefintliga skatter, så är det för många extremt lönsamt att spela i KHL. Det har också lagts fram planer på att utöka ligan med en division i Västeuropa, men hitintills har dessa planer inte realiserats även om AIK för några år sedan hotade med att lämna svensk hockey för spel i KHL.
Men det finns även en baksida, många lag dras med stora ekonomiska problem och mycket av ligans existens hänger på subsidier från det statliga gasbolaget Gazprom som pumpar in pengar i såväl ligan som många klubbar. De ekonomiska problemen gör att många arenor är kraftigt undersatta och på vissa håll tvingas bortalaget själv ta med sig toalettsitsar, toalettpapper och så vidare. Även om många spelare kan tjäna stora pengar på spel i KHL, är arbetsvilkoren tuffa och spelare kan tämligen godtyckligt få sparken. Klubbarnas sviktande ekonomi gör också att löneutbetalningarna kan släpa, och att lönerna ibland betalas ut svart och kontant, vissa klubbar använder sig av hot för att tvinga bort spelare från klubben. Den ovan nämnda händelsen när Cherapanov avled visade också att säkerhetstänkande saknades, och även om KHL:s kommisär Alex Medvedev (som inte är släkt med den sittand presidenten) lovat bättring verkar lite i praktiken hänt. Men det som kanske oroar spelarna mest är de ofta lång resorna klubbarna tvingas till, Ryssland är ett enormt land och KHL består av lag från Sibirien till Slovakien. Det är således tämligen uppenbart att bussresor inte är ett alternativ i många fall, utan att det enda sättet att transportera såväl spelare som ledare är i flygplan.
Här finns kanske de mest uppenbara och oroväckande bristerna, något som blev tämligen uppbart när KHL laget Jaroslavs flygplan störtade när det skulle lyfta och hela laget, däribland den svenske målvakten Stefan Liv, dog i kraschen. Olyckan satte återigen fingret på de enorma problem den ryska civila luftflottan har, men trots löften från ligaledningen att se över klubblagens flygplan, verkar lite skett. Några veckor efter olyckan skulle den före detta Södertäljespelaren André Benoîts lag göra en längre flygtur, något som givetvis oroade Benoît. Lagledningen gav dock lugnande besked och visade honom bilder på ett modernt flygplan som skulle användas, väl framme visade sig dock detta inte stämma och med hjärtat i halsgropen nådde han och laget fram helskinnade.
Samtidigt ska man ha i åtanke att flygsäkerheten i Ryssland i allmänhet är osedvanligt låg, och inrikesflottan består till stora delar av flygplan från Sovjettiden. Situationen förbättras givetvis inte av det faktum att många KHL klubbar dras med stora ekonomiska problem, och att besparingar måste göras lite överallt.
Bilden som tonar fram i artikeln är givetvis inte allt för positiv, och även om den säkerligen är lite färgad av det faktum att KHL på allvar hotar NHL:s position i hockeyvärlden, tycker jag den ändå är av intresse. Främst kanske på grund av den nästan helt okritiska hållning vissa svenska journalister verkar hysa för KHL, och drömmarna om att skapa en europeisk liga som på allvar kan konkurrera med NHL nu kan realiseras. Samtidigt är frågan huruvida KHL är mogen för denna uppgift, i artikeln beskrivs också hur en representant för ett finskt lag skulle möta ledningen för KHL i St. Petersburg och förhandla om huruvida det finska laget skulle flytta över till KHL. Efter att ha spenderat 30 timmar på sitt hotell utan att de ryska representanterna hört av sig, valde den finske represenanten att åka hem till Finland igen och idén skrotades.
Men det är inte bara rent organisatoriskt det finns brister, många klubbar går på knäna ekonomiskt, arenorna är slitna och vore det inte för att Gazprom och den ryska staten pumpade in enorma pengar i KHL, skulle troligen ligan för länge sedan tvingats lägga ner.
Sedan något år sedan går ligan i Viasats hockeykanal, och de få matcher jag sett höjer väl knappast pulsen något. Visst, kvalitétsmässigt håller hockeyn kanske högre klass än Elitserien, vilket vore underligt med tanke på att några av världens bästa spelare trots allt håller till i ligan, men det är fortfarande långt till någon NHL klass. Visserligen kan man väl bara konstatera att NHL haft lång tid på sig att etablera sitt varumärke, och att man redan som liten haft en relation till NHL (lite på samma sätt som engelsk fotboll). KHL har således mycket att ta igen, men frågan är ändå huruvida man har kapaciteten och om intresset finns, och är tidningarnas sportsidor något att gå efter kan man väl bara konstatera att antalet artiklar om KHL är försvinnande få.
Dock kan man väl slänga in en brasklapp i att det förstås är lite enögt att gå ranka en liga efter vad som står i enbart svenska tidningar, hockey spelas förstås i en rad andra länder, men eftersom mina kunskaper i t.ex. finska och tjeckiska är obefintliga så får jag utgå från vad som skrivs på språk jag kan.
Dock kan man väl slänga in en brasklapp i att det förstås är lite enögt att gå ranka en liga efter vad som står i enbart svenska tidningar, hockey spelas förstås i en rad andra länder, men eftersom mina kunskaper i t.ex. finska och tjeckiska är obefintliga så får jag utgå från vad som skrivs på språk jag kan.
Samtidigt kan man väl bara konstatera att delar av KHL:s syfte, nämligen att försöka stoppa den bokstavliga flodvåg av spelare som lämnade Ryssland för spel i NHL, har stoppats. Antalet ryska spelare i NHL har onekligen sjunkit de senaste åren, och i år spelar 32 spelare i NHL. Även antalet tjeckiska och slovakiska spelare har minskat i NHL sedan KHL lanserades, samtidigt som antalet nordamerikanska spelare ökat rätt radikalt under de senaste åren.
Men frågan är då, kommer KHL att på allvar kunna ta upp kampen med NHL? Ja, det är förstås den stora frågan och onekligen är det så att KHL redan nu utmanar NHL rent spelarmässigt. NHL har på senare år haft allt svårare och svårare att locka över ryska spelare, och samtidigt lockar förstås de höga lönerna och skattefrihet spelare från andra europeiska ligor att söka sig till KHL.
Däremot har ligan långt kvar när det gäller såväl organisatoriskt som intressemässigt. De få gånger svensk massmedia skriver om KHL är ofta i negativa sammanhang, och handlar då primärt om spelare som fått sparken från sina klubbar eller på annat sätt hamnat i trångmål. Ett annat problem, åtminstone för mig som potentiell kund, är förstås bristen på relation till klubbarna. Ska jag vara ärlig så har faktiskt väldigt, väldigt liten koll på vilka lag som spelar och vilka spelare som spelar i vilka lag, visserligen kan man väl bara konstatera att spelaromsättningen i NHL ofta är rätt massiv, men till skillnad från KHL där hela lag kan bytas ut från säsong till säsong, finns trots allt en viss kärna kvar i de flesta NHL lag mellan säsongerna. Men, som sagt, KHL har enbart existerat sedan 2008 och har under den tiden gått från en i praktiken okänd liga, till en liga där några av världens bästa spelare trots allt återfinns. När Jagr återvände i höstas till NHL var det många som skakade på huvudet, så har han trots allt visat att gubben fortfarande kan leverera och även om snabbheten kanske inte längre finns där, så håller han fortfarande hög klass.
Däremot har ligan långt kvar när det gäller såväl organisatoriskt som intressemässigt. De få gånger svensk massmedia skriver om KHL är ofta i negativa sammanhang, och handlar då primärt om spelare som fått sparken från sina klubbar eller på annat sätt hamnat i trångmål. Ett annat problem, åtminstone för mig som potentiell kund, är förstås bristen på relation till klubbarna. Ska jag vara ärlig så har faktiskt väldigt, väldigt liten koll på vilka lag som spelar och vilka spelare som spelar i vilka lag, visserligen kan man väl bara konstatera att spelaromsättningen i NHL ofta är rätt massiv, men till skillnad från KHL där hela lag kan bytas ut från säsong till säsong, finns trots allt en viss kärna kvar i de flesta NHL lag mellan säsongerna. Men, som sagt, KHL har enbart existerat sedan 2008 och har under den tiden gått från en i praktiken okänd liga, till en liga där några av världens bästa spelare trots allt återfinns. När Jagr återvände i höstas till NHL var det många som skakade på huvudet, så har han trots allt visat att gubben fortfarande kan leverera och även om snabbheten kanske inte längre finns där, så håller han fortfarande hög klass.
Det är också värt att notera att NHL inför nästa säsong står inför en enorm utmaning, nämligen förhandlingarna mellan spelarfacket, NHL och hockeylagen. Redan nu aviseras det att förhandlingarna kan dra ut på tiden, och att en ny spelarstrejk inte går att utesluta. En eventuell spelarstrejk i NHL kan mycket väl bli den öppning KHL behöver för att på allvar etablera sig internationellt. Jag vet att många svenska klubbdirektörer går runt och hoppas på en eventuell spelarstrejk i NHL, förra gången NHL strejkade valde många - inte bara svenska spelare - att spela i Elitserien och intresset för Elitserien blev rekordstort. Samtidigt kan man väl bara konstatera att situationen nu skiljer sig rätt radikalt från då, KHL kommer givetvis att ses av många som en både sportslig och ekonomiskt bättre alternativ. Och även om många sportchefer givetvis håller tummarna för de svenska spelarnas klubbhjärta, vet vi alla hur svagt det brukar slå när väl sedelbuntarna plockas fram och här har förstås svenska klubbar inget som helst att hämta visavi KHL. Skulle det således bli en spelarstrejk i NHL, så kan detta bli en öppning för KHL att även nå ut till en bredare publik och även hamna i fokus på ett helt nytt sätt.
Samtidigt finns det varningstecken, KHL bygger i stort på inkomster från det statliga Gazprom, försvinner dessa så försvinner också grund för KHL. Ett annat problem är förstås arbetsvilkoren och det faktum att Ryssland har stora problem med den organiserade brottsligheten.
No comments:
Post a Comment