Den svarta måndagen

Torsdagen den 24 oktober 1929 har för evigt gått in i historien som den ”svarta torsdagen”, dagen då Wall Street störtdök och USA, och senare resten av världen, gick in i en nattsvart depression. En depression som inte bara påverkade ekonomin, utan också i allra högsta grad fick politiska effekter, något som onekligen blev uppenbart i Europa, för en efter en utsattes Europas stater för enorma påfrestningar, påfrestningar som vissa demokratiska stater inte klarade av. Effekten av den stora depressionen blev att flera demokratier föll samman, och det är inte utan orsak som 1930-talet av vissa kallats ”diktatorernas årtioende”.
Orsaken till den idag ökända börskraschen var dels en våldsam spekulation i industriaktier, spekulationer som till stor del bekostats med fördelaktiga lån och en uppseglande kris inom USA:s jordbruk. När så de högt ställda förväntningarna på industriaktierna inte infriades, ja då blev det förstås svårt för många att betala tillbaka sina skulder. I ett försök att rädda vad som räddas kunde så såldes aktier för långt mindre än de köpts, och paniken spred sig. Försöket att stoppa handeln på Wall Street gav ingen effekt, och nu spreds också paniken till USA:s banker som plötsligt insåg att de med största sannolikhet aldrig skulle få tillbaka sina pengar.
Effekten av det blev att man nu blev tvungen att dra in pengar från andra låntagare, och en grupp som speciellt drabbades var USA:s bönder, vilka på grund av en långdragen torka tvingats låna enorma summor. Detta i sin tur gjorde dock att de flesta bönder saknade de ekonomiska resurserna att betala tillbaka sina lån, eller klara av en våldsamt höjd ränta. Intresset att köpa konkursmässiga lantbruk var också minimala, och en efter en började nu bankerna slå igen. Under vintern 1930 började så krisen komma till Europa, bland de första länder som drabbades var Österrike vars banksystem snart kollapsade. Näst i tur var Tyskland, som delvis finansierat sin ekonomiska tillväxt under andra hälften av 1920-talet med fördelaktiga lån från USA, lån som nu helt plötsligt inte längre fanns tillgängliga och som skulle betalas tillbaka. I både Österrike och Tyskland blev effekten av den ekonomiska krisen att den sköra demokratin föll samman och ersattes med ett totalitärt styre.

Men nu var det inte bara förlorarna under första världskriget som drabbades, både Frankrike och Storbritannien drabbades hårt av krisen. Speciellt Frankrike drabbades av långvariga effekter i form av såväl ekonomiskt som politiskt kaos, och faktum var att landet med minsta möjliga marginal undvek att dela samma öde som Tyskland och Österrike. Krisen spreds även till Östeuropa, där flera länder hamnade på ruinens brant då importinkomsterna störtdök.
Även Sverige drabbades, men den riktiga kraschen i Sverige fick vänta på sig. Den 12 mars 1932 påträffas den svenske finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris, dödsfallet som av de flesta anses ha varit ett självmord, skickade chockvågor över Sverige. Kreuger hade byggt upp ett enormt finansimperium, ett imperium uppbyggt på lån och krediter. Börskraschen på Wall Street blev början på slutet på Sveriges kanske mest kända (eller ökända) finansman, och ett finansimperium som under sin storhetstid lånat ut enorma summor till såväl företag som länder.

Idag nåddes vi av nyheten att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers sökt konkursskydd, och troligen kommer att gå i konkurs. Detta är bara en i raden av banker i USA som nu drabbas av den så kallade bolånebubbla som under sommaren överskuggat alla andra nyheter, för till skillnad från den så kallade Börskraschen 1929, så kommer inte denna ekonomiska kris som en blixt från en klar himmel. Även om förstås den ökända börskraschen givetvis föregicks av påpekande att något var fel, så har denna kris som nu kommer att svepa in över världen föregåtts av en extremt långvarig debatt.
Bolånekrisen i USA har varit på tapeten under en lång tid, och redan i våras började vissa banker att tala om finansiella problem. Det är också en kris som i många avseenden överskuggat allt annat, inklusive det tidigare så massmedialt täckta Irakkriget, och som nu troligen kommer att bli tungan på vågen i det kommande presidentvalet i USA. Frågan många ställer är hur pass allvarlig och djup denna kris kommer bli, och jag tror att vi nu kommer få se en riktigt, riktigt djup ekonomisk kris. Precis som på slutet av 1920-talet, början av 1970 och 1990-talet, har bankerna återigen gett lättvindliga krediter, folk i gemen har belånat till stora inköp av tv-apparater, bilar och bostäder. Redan nu knorras det när Riksbanken höjde räntan för några dagar sedan, och även om riksbanken nu påstår att det var årets sista höjning är jag inte så säker. Den svenska kronan är svag, och en fortsatt svag dollar kommer innebära att den svenska exportindustri förlorar pengar, något som förstås inte lär stärka kronan.

Källa: Lehman kollapsar