 |
| SMS Goeben |
På denna dagen 1914 förklarar
Frankrike och Storbritannien krig mot det osmanska riket. En av
orsakerna till krigsförklaringen, var det allt mer spända läget i
östra Medelhavet efter att det osmanska riket dels spärrat av
Dardanellerna, men också ankomsten av de tyska krigsfartygen SMS
Goeben och SMS Breslau. De båda tyska krigsfartygen, som
utgjorde den tyska flottans Mittlemeerdivision under befäl av
konteramiral Wilhelm Souchon, hade vid krigsutbrottet befunnit sig i
Adriatiska havet. För att undvika att bli fångade, styrde Souchon
ut de båda fartygen i Medelhavet. Här gick de båda fartygen till
angrepp mot franska installationer längs Nordafrika, och begav sig
mot tryggheten i Konstantinopel med delar av den brittiska och
franska medelhavsflottan i släptåg.
Efter en kortare
sammandrabbning med den lätta brittiska kryssaren HMS
Gloucester den 7 augusti, kunde de två tyska fartygen ankra
vid Dardanellerna den 10 augusti. Trots brittiska, franska och ryska
protester, så lotsades de båda fartygen genom den minspärr som
spärrade av Dardenellerna. Nya diplomatiska förvecklingar
fortsatte, och den 16 augusti överlämnades de båda fartygen, som
nu låg i Konstantniopel, över till den osmanska flottan. SMS
Goeben bytte namn till Yavuz Sultan Selim, medan SMS
Breslau döptes om till Midilli. Det var dock inte enbart
fartygen som gick i osmansk tjänst, det samma gällde konteramiral
Souchon och de före detta tyska fartygens besättning, som bytte de
tyska matrosmössorna mot fezer.
För ententen bekräftade nyheten om hur de båda fartygen överlämnats till den osmanska flottan, den växande oron över att Konstantinopel skulle ställa sig på Centralmaktens sida i kriget. Då vägde Konstantinopels bedyrande att inget ändrats, och att landet skulle fortsätta vara neutralt, väldigt lätt i sammanhanget. Istället menade Konstantinopel, att de båda fartygen var en ersättning för de två krigsfartyg som den osmanska flottan beställt, och betalt, av Storbritannien och vilka blivit konfiskerade vid krigsutbrottet.
Den 28 oktober tog sig Yavuz Sultan Selim ut i Svarta havet, och bombarderade Odessa och Sevastopol. Som ett svar på angreppet, så förklarade Ryssland krig mot det Osmanska Riket den 4 november, och den 5 november följde alltså Storbritannien och Frankrike efter.
För ententen bekräftade nyheten om hur de båda fartygen överlämnats till den osmanska flottan, den växande oron över att Konstantinopel skulle ställa sig på Centralmaktens sida i kriget. Då vägde Konstantinopels bedyrande att inget ändrats, och att landet skulle fortsätta vara neutralt, väldigt lätt i sammanhanget. Istället menade Konstantinopel, att de båda fartygen var en ersättning för de två krigsfartyg som den osmanska flottan beställt, och betalt, av Storbritannien och vilka blivit konfiskerade vid krigsutbrottet.
Den 28 oktober tog sig Yavuz Sultan Selim ut i Svarta havet, och bombarderade Odessa och Sevastopol. Som ett svar på angreppet, så förklarade Ryssland krig mot det Osmanska Riket den 4 november, och den 5 november följde alltså Storbritannien och Frankrike efter.
No comments:
Post a Comment