Recension: God's Battalions: The case for the crusades

God's Battalions: The case for the crusades (2009) av Rodney Stark

Få medeltida historiska händelser är så kontroversiella, och rör upp så många känslor som korstågen. För det är förstås tveksamt om påven Urban II, verkligen kunde förutse att hans uppmaning till deltagarna vid synoden i Clermont den 27 november 1095, skulle sätta ett sådant avtryck att vi nästan tusen år senare, fortfarande diskuterar dess inverkan på dåtiden och nutiden. Så även om antalet böcker i ämnet, kanske inte är i närheten av vad det som producerats om världskrigen eller Napoleonkriget, så talar vi ändå om ett rätt imponerande antal hyllmeter böcker om korstågen. Men det är förstås inte enbart inom den akademiska världen som intresset för korstågen varit - och är - stort, det samma gäller förstås populärkulturen, och där Jan Guillous böcker - och senare film/mini tv-serie - om korsfararen Arn, är det svenska bidraget.
Intresset till trots, så har ändå eftervärldens dom över korstågen och dess deltagare, varit förhållandevis negativt. Har inte de använts som slagträ i debatten om farorna med religiös extremism, så har det framställts som ett tidigt försök av Europa att kolonisera sin omvärld. Deltagarna har ömsom framställts som religiösa extremister, som noga kalkylerande och manipulativa kolonisatörer, som använde religionen som en täckmantel för sin egen ekonomiska vinning. Gemensamt för dessa hållningar, är dock att Europa ofta framställs som ett teknologiskt och intellektuellt bakvatten, medan den muslimska världen ofta framställs som en värld, där arvet av antiken förvaltades.
Allt detta vill nu professor Rodney Stark, sociolog med inriktning på religion,vid Baylor University råda bot på. I sin bok "God's Battalions: The case for the crusades", försöker Stark hävda att korstågen var politiskt, religiöst och militärt berättigat och ett svar på drygt fyra hundra år av muslimsk expansion. Vidare hävdar Stark, att det medeltida Västeuropa inte alls var ett intellektuellt och tekniskt bakvatten, utan precis tvärt om. Samtidigt försöker Stark peka på att bilden av den medeltida muslimska världen, är kraftigt överdriven och att den inte alls var så utvecklad som den ofta framställs. Kontroversiella åsikter, och vilka som synes går i stark polemik med den allmänna bild som ofta framhålls i såväl vetenskapliga som i populärkulturella sammanhang.

Precis som titeln antyder, så är detta en starkt partisk inlaga i den ofta rätt infekterade debatten om korstågen, och dess såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter. Ska man säga något positivt om denna bok, så är det kanske att Stark åtminstone inte hymlar med vart hans sympatier ligger. Tyvärr så innebär det dock att han snarare framstår djävulens advokat, än en objektiv historiker. För även om han emellanåt försöker, kanske därför framstå som han ger en balanserad bild av det historiska förloppet, så landar man ändå i ett oreserverat förhärligande av korsfararna, och konstant svartmålande av den muslimska världen och det bysantinska riket. För medan korsfararna ofta framställs i positiva ordalag, både vad gäller motiv och agerande, så framstår muslimerna i Starks narrativ som snabba till att tillgripa våld och opålitliga. Nu är dock inte enbart muslimerna som Stark, utan att riktigt övertyga, ger sig på. Även det bysantinska riket, får sin skopa av kritiken, där kejsarna framställs som svekfulla och vilka ständigt sviker sina löften till de ädla och nobla korsfararna. Men det är inte enbart dåtiden som får sig en släng kritik, det samma gäller även eftervärldens dom över korstågen. Här riktar sig Stark in sig primärt på ett brett spektrum av historiker, men också filosofer, och där han inte hymlar med sin antipati mot Voltaire och hans åsikter om korstågen.
Det är dock inte bara Starks partiska ställningstagande som stör mig, utan också hans val av källor och slutsatser av dessa. Medan han emellanåt, ofta när det gäller att misskreditera muslimska källor, ägnar sig åt avancerad källkritik, så är detta vanligtvis som bortblåst när det gäller de källor som bekräftar hans teorier. Det är också slående att Stark verkar förlita sig på äldre källor, och att mycket härrör från före 1980-talet. Men det mest störande med God's Battalions: The case for the crusades, är författarens ständiga cherry picking, och val av att utesluta sådant som inte passar in i hans narrativ. Såväl små som stora detaljer, av vilka många delvis motsäger författarens påståenden, utlämnas antingen helt, eller slätas snabbt över. Ett lysande sådant exempel, är hur Stark guidar läsaren genom en av korstågshistoriens kanske mest ökända händelse, nämligen belägringen och plundringen av Konstantinopel 1204. Inte nog med att han utelämnar det faktum att korståget, så fort det stod klart att det kidnappats av Dodgen av Venedig, rönte en massiv kritik, och ledde till att flera deltagare vägrade medverka i angreppet mot Zara. Han väljer också avstå från att berätta att påven, åtminstone under en kortare period, exkommunicerade de deltagare som sedan fortsatte resan mot Konstantinopel. Att Stark sedan inte bara försöker berättiga plundringen av Konstantinopel, genom att hänvisa till hur svekfulla de bysantinska kejsarna varit mot korsfararna, han försöker också tona ner effekterna av själva plundringen. Ett som jag redan påpekat, återkommande tema i hans bok.
Givetvis är inte allt trams, det finns, speciellt i den inledande första hälften, en hel del vettigt. Om än jag nog skulle vilja påstå, till skillnad från författaren, inte allt för kontroversiella åsikter. Speciellt om man öppnat en bok i ämnet, som skrivit efter 1980-talet.

Den som nu söker en bok där författaren agerar djävulens advokat, och försöker relativisera korsfararnas övergrepp, så är onekligen God's Battalions: The case for the crusades rätt bok. Ett antagande som finner stöd bland den uppsjö av positiva recensioner på både Amazon och Goodreads, och som gjort att boken fått ett högt betyg.
För dig som önskar en objektiv skildring av korståget, eller önskar slippa läsa fördomsfulla texter om muslimer och bysantier, så finns det gott om andra alternativ. Faktum är att jag, så till vida man nu inte vill få sina fördomar bekräftade, mycket väl kan låta boken ligga kvar på hyllan i butiken. Den är inte värd pengarna.