![]() |
Televåg brinner |
Det är tidigt på
morgonen den 26 april 1942, när en båt full av tyska soldater och
bland annat de båda Gestapoagenterna Kriminalrat Gerhard Bern
(Gestapochef i Bergen) och Kriminalsekretär Henry Bertrams, lägger
till vid en tysk minsvepare i Televågs hamn. Efter att Kriminalrat
Gerhard Bern förmodligen mött de tyska officerarna ombord på
minsveparen, lämnar de tyska soldaterna båten och beger sig mot
paret Lauritz och Martha Telles hus. Envisa rykten hade nämligen
gjort gällande att det lilla norska samhället sydväst om Bergen,
och då i synnerhet paret Telles hus, utgjorde navet i Hjemmefrontens
kontakter med exilregeringen i Norge. Nu hade dessutom Kriminalrat
Gerhard Bern nåtts av nyheten att det eventuellt kunde finnas
brittiska agenter i byn, och att detta måste utredas omgående.
Att paret Telle var djupt involverad i Hjemmefronten, var förmodligen regionens sämst bevarade hemlighet. Vid sidan av att fyra av parets sju söner tagit sig till Storbritannien, så tog de emot samt kodade radiomeddelanden från London, bistod personer som ville ta sig över till de brittiska öarna och dessutom gömt en vapensändning. Paret hade genom att de ansvarade för regionens telefonväxel, kunde man snabbt varnas om antingen Gestapo eller den norska statspolisen närmade sig området. Nu befann sig två norska motståndsmän, Emil Gustav Hvaal och Arne Værum, på familjens vind, och ryktena om dessa i Skottland utbildade männen, hade nu nått den nazistiske länsmannen Per Lie i det närbelägna Fjell.
Efter att Lie, vars fru ägde en lanthandel och där han förmodligen hört någon nämna att de båda norska motståndsmännen bodde hos Telle, tagit kontakt med de tyska myndigheterna, inleddes snabbt en utredning. Problemet var bara att den tyska närvaron i regionen inte var speciellt stor, och att man därför var tvungen att hålla en förhållandevis låg profil för att inte väcka uppmärksamhet. Huvudansvaret för spaningen gick därför till en tysk minsvepare som låg förlagd i regionen, och efter några dagars spaningsarbete ansåg man sig ha tillräckligt med information för att bekräfta att paret hade brittiska agenter boende hos sig. Det gällde nu att slå till, och för att återigen inte väcka någon större uppmärksamhet till sig, transporterades insatsstyrkan via båt från Bergen till Televåg.
Att paret Telle var djupt involverad i Hjemmefronten, var förmodligen regionens sämst bevarade hemlighet. Vid sidan av att fyra av parets sju söner tagit sig till Storbritannien, så tog de emot samt kodade radiomeddelanden från London, bistod personer som ville ta sig över till de brittiska öarna och dessutom gömt en vapensändning. Paret hade genom att de ansvarade för regionens telefonväxel, kunde man snabbt varnas om antingen Gestapo eller den norska statspolisen närmade sig området. Nu befann sig två norska motståndsmän, Emil Gustav Hvaal och Arne Værum, på familjens vind, och ryktena om dessa i Skottland utbildade männen, hade nu nått den nazistiske länsmannen Per Lie i det närbelägna Fjell.
Efter att Lie, vars fru ägde en lanthandel och där han förmodligen hört någon nämna att de båda norska motståndsmännen bodde hos Telle, tagit kontakt med de tyska myndigheterna, inleddes snabbt en utredning. Problemet var bara att den tyska närvaron i regionen inte var speciellt stor, och att man därför var tvungen att hålla en förhållandevis låg profil för att inte väcka uppmärksamhet. Huvudansvaret för spaningen gick därför till en tysk minsvepare som låg förlagd i regionen, och efter några dagars spaningsarbete ansåg man sig ha tillräckligt med information för att bekräfta att paret hade brittiska agenter boende hos sig. Det gällde nu att slå till, och för att återigen inte väcka någon större uppmärksamhet till sig, transporterades insatsstyrkan via båt från Bergen till Televåg.
När den tyska styrkan nådde
fram till familjens hus, så överraskades paret och de båda norska
SOE-agenterna. En intensiv eldstrid inleddes nu mellan de båda
norrmännen och tyskarna, under vilken Værum dödades och Hvaal
sårades, samtidigt som de båda Gestapoagenterna Kriminalrat Bern
och Kriminalsekretär Bertrams dödades. Utrustade med listor över
personer som tagit sig till Storbritannien, sammanställd av paret
Lie, söks sedan samhället igenom att Gestapoagenter som också
arresterar ett flertal personer.
Detta
är dock bara början för bybornas mardröm, några dagar senare
anländer ett tåg till samhället med flera högt uppsatta personer
ur den tyska ockupationsmakten, däribland Rikskommissarie Josef
Terboven och tyska fotografer. Under överseende av dessa skövlas
regionen helt av manskap från bland annat Küstensicherungsverband
Westküste,
som spränger husen, sänker fiskebåtarna och antingen dödar eller
konfiskerar bybornas boskapsdjur. Som straff för händelserna i
paret Telles hus, deporteras 76 manliga bybor till
koncentrationslägret Sachsenhausen i Tyskland, medan de resterande
270 byborna interneras i ett norskt läger. I Bergen hölls en
storstilad begravning för de båda Gestapoagenterna, som föregicks
av att arton norrmän som gripits för att försökt tagit sig till
Storbritannien, och inte hade något som helst med händelserna i
Televåg, avrättats som straff för vad som hände i den norska
fiskebyn.
Av de 76 norrmän som
deporterades till Tyskland, avled 31 stycken och de bybor som
internerades i Norge, släpptes först 1944. Familjen Telle drabbades
också hårt, efter räden greps Marthe, och trots att hon utsattes
för kraftig tortyr under förhöret vägrade hon lämna några som
helst upplysningar till de tyska förhörsledarna. Lauritz spenderade
resten av kriget i det ökända koncentrationslägret Grini, medan
parets ena son Lars avrättades den 19 oktober 1942 tillsammans med
Hvaal och åtta andra norska motståndsmän i Trandumskogen i
närheten av Gardemoen.
Fotnot: Lidice var ett samhälle i Tjeckoslovakien som jämnades med marken av tyskarna i juni 1942 som straff för mordet på riksprotektorn Reinhard Heydrich.
Källor:
Lennart Oldenburg: Under stöveln, Norge 1940-1945; Atlantis 2008
Televåg (Wikipedia)
Küstensicherungsverband Westküste
No comments:
Post a Comment